Igår hade vi urnsättning av farmor. En mycket vacker stund. Det var bara vi närmaste som var med och det kändes skönt.
Vid tolv var vi vid kyrkan och när vi kom in genom dörren såg man ett bord. Och på bordet stod det en stor, vit urna mellan två buketter med blommor. Det var farmor :( det var lite jobbigt att veta att hon låg där i.
Men det känns skönt nu efteråt.

Bella tog urnan och under klockringning gick vi upp till platsen vi skulle sänka henne. När vi kom dit hade även henns namnskyllt kommit. Vi satte blommor :) sen fick jag hålla urnan. Jag som sagt innan att jag absolut inte ville. Tänk vad man kan ångra sig. Jag är glad att jag gjorde det.
Sen togs det en massa bilder innan pappa sedan sagta sänkte ner den. Vi barnbarn hade fått varsin rosa ros som vi skulle skicka med urnan ner. Mer bilder togs och vi tände även två ljus.

Nu har farmor kommit till sin sista vila :) nu kan hon vila i frid och vaka över oss. Även vi kan nu gå vidare och tänka tillbaka på alla fina stunder med en fantastisk människa. En sjukdom kan ta död på en människa men inte minnerna.
Farmor! Jag älskar dig och jag saknar dig. Varje gång jag ser bilden på ditt underbara leende ger jag tillbaka ett leende. Och din nalle! Din nalle du fick av mig. Du hade den in i det sista. Och nu sitter den i soffan hemma hos farfar. Ibland inbillar jag mig att nallen är du. Så när jag ge nallen en kram är det en kram till dig. Och när jag får en kram av nallen får jag en kram av dig!





VILA I FRID ÄLSKADE FARMOR! <3