Den senaste tiden har jag haft väldigt svårt för beröring. Haft svårt att ta emot kramar och att folk tar på mig. Har helt underbara kollegor som mer än gärna delar ut både kramar och klappningar men jag klarar inte av det, det går inte. Mår illa bara jag tänker på det. I stunden vill jag ramla ihop på golvet och gråta. Men hur svårt kan det vara? Kan det vara som bilden säger? Kanske är det kramar jag vill ha? Någon som håller ihop mig? Vågar jag inte erkänna för mig själv? Hur ska jag göra för att vilja  och för klara av att ta emot kramar, bli berörd igen? Det känns förjävligt att inte veta hur man vill ha det. Ena stunden vill man så och andra stunden vill man så!